Mina tankar

För jag vet att ni vill veta dem.

Jag känner för att blogga.
Så jag bloggar.
Det blir säkert en grymt tråkigt blogg.
Men jag bloggar ändå.
För jag känner för att blogga.

Då vet ni.

Som trogna läsare av min logg (som jag för övrigt haft i två dygn) minns, så var jag hos Gustav igår.
Wow-töntar som vi är hade vi glömt bort melodifestivalen, för som alla vet så är det ett måste att åtminstone ha den på i bakgrunden. Tur då att Tobbe tittade förbi och ordnade biffen. Blev riktig stämning där ett tag när han slog över till melodifestivalen och det första bidraget vi såg var Islands.
Inte för att det var ett så bra bidrag, utan för att vi var ju tvungna att jubla lite över det ironiska i att det var just mina landsmän som råkade stå på scenen när det byttes.

För övrigt så vann vi islänningar över er svenskar. Hade Sverige kommit högre än Island hade det varit "vi svenskar" och "ni islänningar". Det är det fina med att tillhöra två land.


Idag har jag varit på konfirmationsfest. Så ni vet.


Jag har också funderat över det här bloggfenomenet. Är det inte lite egocentrat att tro att alla andra är intresserade av ens tankar?
Inte för att jag har något emot att läsa om andras tankar. Jag tycker det är grymt underhållande med bloggar, bara man skriver bra.
Jag har aldrig trott att jag skulle vara den sortens person som skulle börja blogga, men här sitter jag nu med en egen blogg.
Så vad är felet?
Har jag för inga bättre saker för mig?
Jo, jag vill bara inte göra dem.

Olgizzle

Nördig och nördigare

Nu sitter jag här ikväll igen med nördig ocg nördigare.
Anna valde att dissa oss ikväll och sitta hemma och nörda istället.

Pålsboda är ett grymt tråkigt ställe att bo på om man vill ha ett socialt liv.
Anna och jag försökte fixa en campingtur ikväll. Vi blev dissade för datorer.

Det finns liksom inget att göra här. Fast när jag tänker på att det bara är 18 dagar kvar på det livet jag levt hittills så känns det inte alls. Jag har inte tagit in att det bara är så lite kvar.
Ännu mindre egentligen. Faktum är att det händer väldigt mycket ända fram tills... Jag har gått ut gymnasiet.

Ibland undrar jag vad detta nya kapitel av mitt liv ska föra med sig (Olga goes filosof).
Kommer man få ett bättre liv när man väl börjat gymnasiet?
Kommer man att bli ensam och patetisk?
Kommer man i så fall vilja gå i kloster?
Kommer ens liv att bli grymt roligt?
Det är frågan. Vad tror ni?

P.O.

Första bloggen på blogspot

Jaha, så jag har äntligen fallit för grupptrycken och skaffat mig en öppen blogg.
Så... Jaha.. Då bloggar jag väl då.

Vanlig dag idag.
Vaknar klockan sju. Klarar inte av att öppna ögonen. Somnar om. Vaknar av att mamma ropar. Tvingar mig själv att gå upp. Ramlar tillbaks i sängen. Vaknar femton minuter innan jag ska gå. Orkar inte skynda mig. Kommer försent till NO:n.

Vi byggde högtalare på NO:n. Dom var coola.
Svenska sedan, hade danska först, sedan kollade vi klart på filmen vi började kolla på förra gången. De av oss som inte hade något bättre för sig vill säga. Jag såg i alla fall någon som sov och några som sms:ade. Personligen kollade jag på Gossip Girl i min mp3.

Efter lunchen hade vi orientering. Det var grymt kul. Not.
Jag gillar åarna när jag orienterar, man kan alltid kolla på dem.
Det var delvis därför jag bestämde mig för att ta en genväg genom skogen. Enligt kartan var det en väldigt enkel väg, bara att följa en å fram till eljusspåret.
I verkligheten var det en väldigt tät skog eller soliga, fuktiga platser med hög undervegetation och grenhögar.
Det slog mig när jag hade kommit ungefär så långt in att jag inte såg vägen bakom mig längre att det var det perfekta tillhåller för ormar.
Men envis som jag är kämpade jag på. Efter att ha slagit mig fram genom täta granar, stampat mig fram genom undervegetationen, hoppat fram och tillbaks över ån och klättrat över och under nedfallna träd så kom jag fram till en korsande å och tänkte att jag skulle kolla var jag var.
Jag tog fram kartan och det visade sig att jag hade kommit ungefär en tredjedel av vägen.

När jag äntligen såg spåret igen sprang jag dit med glädjeskutt.
Jag var trött, jag var svettig, jag hade rivsår på hela benen - och det hade tagit ungefär lika lång tid som om jag hade krupit hela spåret runt istället för att gena.
Onödigt tillägg - jag var inte ättenöjd med idrottslektionen idag.

Efter skolan gick Anna och jag till Gustav på lan med honom och Linus och här sitter jag nu.
De två är verkligen wow-nördar, men ag kan inte säga annat än att det har varit väldigt underhållande ikväll.

Linus är en underhållande prick. Här är några citat:

(när vi körde singstar)
"Håll käften och sjung"

"Skaffa flickvän är dyrt"

(Gustav till Linus)
"Okej, jag har tagit dej nu"

(När Gustav healade Linus på wow)
"Jaa, det känns såååå skönt.."